.

Den här veckan (och närmsta tiden bakåt.) har varit en av de tyngsta i mitt liv. Jag känner mig totalt förstörd som person. Vilse. Försvunnen. Ingen kontroll. Det känns som att personen som var jag är jävla bortblåst.
Det finns knappt nån motivation till livet längre.. Tro mig jag hittar den alltid igen, men den här svackan har verkligen varit/är tung. Önskar att jag kunde spola tillbaka tiden. Men det fungerar inte i de här livet. Man kan önska hur mycket man vill men saker som hänt går inte att ändra på. Det är bara så att man ska lära sig att leva på nytt. Acceptera och gå vidare.. Lättare sagt än gjort. Men jag kommer dit. Det vet jag.
En av de bästa sakerna med att växa upp är just att veta det; det är inte slutet på livet. Man vet att allt förändras, och blir bättre så småningom. Det är bara att "hang in there" som gäller.