.

Nå, ett tag nu så har jag känt mig som att livslusten är borta. På nått sätt, men den är ändå där och glimtar ibland. Typ när man ser fram emot något till helgen. Att inte behöva arbeta etc. Göra saker som gör en glad, så kan jag känna den där lusten igen.

Jag har ingen matlust, knappt någon ork, ingen lust what so ever att supa heller (vilket förvånar mig. var så sjukt sugen i december men höll mig borta och nu är den som bortblåst.), får försöka boka att hänga med vänner annars skulle jag bara lägga mig i soffan och ligga i mörkret, vilket är en dålig cirkel i sig.

Man känner sig som sjuk nästan. Som att nånting suger kraft från en. Le ghost, is that you? Nämen, det känns skumt det här. Är det någon som känner igen sig?

 

 

- Friedrich Nietzche

 

Just nu har jag många olika tankar på livet. Saker jag upplever, saker jag vill få svar på, saker man vill göra och en jävla massa mer.

 

 

 

Blev leds på nyårsheader. Fick panik och visste inte vad jag skulle ha för header. Den här får duga tills jag kommer på nånting nytt.

Mmm, kommer nog bli en skön kväll. Vi hade tänkt ha en drunken gamenight, that didnt happen. Sen tänkte vi gå till bishops, that didnt happen - men den här sista planen låter så härlig ändå. Testade mitt nya CoD igår som ja fick av Klaggen - helt jävla sjukt mysigt awesome! Så, det blir lite gaming med Johan, Klaggen & Erik.  Yeah!

 

 

 

 

 

 

-- insert angry feelings here.

 

Jag är inte alls nöjd med bilderna från igår, men ni kan ju få se ett par stycken iallafall. Nästa år, då jävlar ska jag vara mer redo!

 

Jag tänkte att jag skulle ta och försöka skriva lite om året som varit, eller, åtminstone försöka att kortfatta allting utan att lämna ut saker jag inte känner mig bekväm med. Det var svårt att hitta tillbaka till alla bilder från årets gång, men försökte ta med det som man minns bäst.

Det här året, så har jag fått en ny grupp vänner. Jag blev bra vän med Fredrik just i slutet på förra året och våran vänskap har vuxit, kort där någonstans blev jag också vän med Erik. Efter det har jag hängt ofta med de och Klaggen förstås.

Det har känts väldigt skönt att vara uppskattad igen. Att ha vänner. Att tillhöra. Ha roligt. Det var ett bra tag sedan, känns det som.. Jag är väldigt glad för de jag har nu, även om jag saknar de gamla, som Jespa och Homaz. Men folk växer ifrån, antar jag.. Hursomhelst, har det bidragit till att bli ett av de bästa åren för mig. Jag är er evigt tacksam för det här året.

Jag har också rest till Irland, Dublin. Vilket var oerhört underbart, och jag tänker på min tid där väldigt ofta. Jag kände mig normal, för kanske en av de första gångerna. Att folk pratar med en utan att se ned på en, alla är bara där för att ha en rolig kväll. Jag var lugn i min själ, i  mig själv.  Det går inte en dag som jag inte tänker tillbaka till Dublin, och hur jag kände mig där.  Jag fick se ett av de coolaste, största kyrkogårdarna ever. Jag åt middag i en krypta, och lunch på en kyrkogård! Det är inte något jag aldrig kommer glömma. Helt ofattbart bisarrt och underbart!
Jag kommer definitivt åka tillbaka dit igen. Förhoppningsvist tills nästa år.

 

     

Jag har känt nya känslor, både på det goda och onda. Saker jag antagligen aldrig kommer förstå, men också sådant jag lyckats klura mig till.
Hittat nya insikter hos mig själv, samt vuxit mer som person. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna vara så här självsäker. Åtminstone inte om något sagt det till mig för tre år sedan. Det känns skönt att kunna se att man gått framåt som person och inte är samma gamla, även om jag är det också på många sätt.
Jag kommer aldrig ifrån mina egna problem, men jag kan försöka leva med dom på ett positivt sätt. Det är vad jag kan göra, och vad jag gör.
Jag fick jobb på Kiruna Guidetur, vilket vad jag tror var en bra plats att växa som person. Man fick utmana sig själv mot allting man känner sig obekväm med som stressade situationer, lita på sig själv, arbeta hårt, leda andra människor, träffa nya människor och lära sig hur man småpratar. Det där med att småprata är jag inte så bra på än heller, men jag lär mig.
Efter det bytte jag jobb till där jag är nu, på Dahl. Det är en helt ny bransch igen där jag kommer utmanas mycket. Men jag trivs iallafall än så länge. Bra betalt, inte direkt något negativt att säga. Jag saknar bara att prata engelska dagligt, och hålla på med datorer tycker jag också väldigt mycket om, så det saknar jag.. och arbetskamraterna förstås från Kiruna Guidetur.
På det negativa, har jag haft mer än någonsin med hjärtklappningar, stress och många saker som jag inte känner mig bekväm att skriva här. Det har varit tungt, men jag har överlevt. Också en av de bästa sakerna med att man blivit mer mogen är att oavsett hur dåligt det blir så vet man att det kommer bli bättre. Det är något man inte riktigt förstod förra året och åren innan..

 

 

   Jag och Johan firade 3 år. Det är ungefär ett år längre än mitt första förhållande. (jag har ju däremot bara haft två seriösa förhållanden, med det jag har nu inräknat.)

 

Köpte min alldeles egna, första bil.  Gjorde min första tatuering.  Min kusin Louise blev mamma.
 

Ny nyårsheader. Uppdatera för att se den.

Det kommer också upp en text om året som gått, samt bilder kring nyår. Jepp, jag gör det alla andra gör ibland.

Jepp, jag och Johan har gjort våra alldelens egna hyllor. Svinnöjd! Det dåliga är däremot, att jag har ju redan fyllt hyllorna med spel och filmer... hur ska jag nu kunna köpa nya? huehuehe problems.

Ikväll blir det film, mys, sipsi & dippi och andas ut. Det är nämligen fyra dagar ledigt från jobbet igen. Yeah!

 

Yes, nu börjar magen känna sig lite full. Tryckt i mig så mycket julmat så det finns inte.. imorgon sista dagen sen blir att att takta ned sig igen.

Hängt hos Johans farmor och farfar ett tag, sen film hos farsan. Och eldat lite grann, så jävla kallt. Vi såg på House at the end of the street - vilket jag måste erkänna var väldigt bra. De hade inte byggt upp filmen som klassisk skräck/thriller, så man fick sig ett par överasskningar efter vägen. Se den!

Nu funderar jag på vad man ska göra. Johan är och skejtar, och jag har kommit hem ensam. Victoria secret show är på tvn, bara det är ju ångestfyllt, och jag som inte riktigt kan vara ensam med mina egna tankar längre. Jag blir alldelens för påverkad av sånt där numera, efter att ens ex förstörde en på det ämnet. but thats another story. Ska definitivt byta kanal innan man blir manipulerad att tro att ens kropp inte är nice om man inte är 170 lång.

 

Så då var julen över och det som väntar är ett ångestfyllt nyår... Huff.

Men, julen var iallafall väldigt rolig. Det var skönt att vara på ett ställe mestadels av tiden. Vi gjorde eget julbord hos farsan för första gången. Det var roligt. Hoppas på att man gör det igen nästa år.

Man fick mer julklappar än man trodde, då folk sagt "inga julklappar i år" så det var ju en trevlig överasskning, även om jag inte behövde få. Men, alltid roligt, hehe.

Det hade kunnat slutat bättre dock. Jag hade mina glasögon på huvudet, böjde mig, de ramlade av och gick av på mitten. Jag skojar inte ---- på mitten av bågen gick de sönder. Helt otroligt. Hur lyckas man med det?

Så nu sitter jag med eltejpade brillor och försöker se. Jag som älskar mina brillor.. ska kolla om de fortfarande säljs, men har hört att de har slutat säljas just min modell. Så, sadface cindy.

Här kommer lite bilder från Julen. Tog inte så många, kände inte riktigt inspirationen men, nånting kan ni få titta på iallafall.

 

Freddie: Why did you come?

Effy: .. I came to tell you something.

Freddie:... yeah?

Effy: Shit's changed.

 

 

 

Jag tänker ofta på saker angående val, och ödet.

Det är intressant att tänka; Tänk om jag hade gått vänster istället för höger den dagen? Vem hade jag varit idag? Hade något ändrats? Hade jag kanske dött?

 

Brukar nån annan tänka på sånt?  Det är intressant. Hur val är så oehört chans. Hur allt man gör är baserat på vad andra gör, hur det får en att känna sig, och hur det till slut slutar upp med att man ska välja något. Jag iallafall, har ett par såna ögonblick som är stora som man undrar, om man hade gjort ett annat val - vad skulle ha hänt då.

Inget jag vill dela, men tänk på saken ni också. Rätt roligt.

 

Det här hela med upploppet i Göteborg.

 

Jag fäller ett par tårar för våran hemska mänsklighet. Jag förstår inte varför vi är såna hemska folk.

När jag var liten, blev mobbad och slagen, så tog jag bara emot slagen och tänkte att jag inte ska bli likadan. Gör vad ni vill, men jag blir inte likadan.
 Än idag tror jag på den filosofin, även om jag ibland blir frestad. Alla blir arg nångång. Men fortfarande, kan jag inte göra mycket utan att få skuldkänslor. Jag tycker inte om att såra andra människor.

Men, slå ned flickor. För något som kanske inte ens är sant, men även så - vad är meningen? Hur kan folk göra såna här saker? Med vetenskapen i ena handen, brist på empati. Mycket hat i världen. Folk känner sig vilsna. Ja, det finns mycket. Men även med allt det här, kan jag inte förstå ens nästan, hur man kan vilja göra nånting så ondskefullt mot en annan. En annan person man inte ens känner, en främling. Nä..

Helt otroligt.. jag är helt till mig..

Idag dog en del av mitt hopp för mänskligheten, och det här blev en väldigt deprimerande dag, jul, och nyår.

 

 

 

Trots hur dåligt jag mått igår och idag, så lyckades huvudvärken gå bort - det blev att träna igen istället då. Tredje gången, and going steady. Det går bättre och bättre. Ser fram emot att ställa mig på vågen en vacker dag när man vågar. Men kul också att man får lite kondition så man har en fair chance när det blir zombie apocalyps, eller hur? Man vill ju inte va the lazy kid down the block som dör först liksom.

 

Sen blev de förstås finalen av Dexter! Hoff, så spännande. Sjukt bra. Längtar redan tills nästa säsong, det är bara, tja, ett år kvar? huehuehe. Myser på med Daniel Lichts musik till äran.

 

 

Så, jag var förbi Nicke och Emma för att fota deras dotter. Här är några av vad jag lyckades få.