.

Det här hela med upploppet i Göteborg.

 

Jag fäller ett par tårar för våran hemska mänsklighet. Jag förstår inte varför vi är såna hemska folk.

När jag var liten, blev mobbad och slagen, så tog jag bara emot slagen och tänkte att jag inte ska bli likadan. Gör vad ni vill, men jag blir inte likadan.
 Än idag tror jag på den filosofin, även om jag ibland blir frestad. Alla blir arg nångång. Men fortfarande, kan jag inte göra mycket utan att få skuldkänslor. Jag tycker inte om att såra andra människor.

Men, slå ned flickor. För något som kanske inte ens är sant, men även så - vad är meningen? Hur kan folk göra såna här saker? Med vetenskapen i ena handen, brist på empati. Mycket hat i världen. Folk känner sig vilsna. Ja, det finns mycket. Men även med allt det här, kan jag inte förstå ens nästan, hur man kan vilja göra nånting så ondskefullt mot en annan. En annan person man inte ens känner, en främling. Nä..

Helt otroligt.. jag är helt till mig..

Idag dog en del av mitt hopp för mänskligheten, och det här blev en väldigt deprimerande dag, jul, och nyår.