.

Jag tänkte att jag skulle ta och försöka skriva lite om året som varit, eller, åtminstone försöka att kortfatta allting utan att lämna ut saker jag inte känner mig bekväm med. Det var svårt att hitta tillbaka till alla bilder från årets gång, men försökte ta med det som man minns bäst.

Det här året, så har jag fått en ny grupp vänner. Jag blev bra vän med Fredrik just i slutet på förra året och våran vänskap har vuxit, kort där någonstans blev jag också vän med Erik. Efter det har jag hängt ofta med de och Klaggen förstås.

Det har känts väldigt skönt att vara uppskattad igen. Att ha vänner. Att tillhöra. Ha roligt. Det var ett bra tag sedan, känns det som.. Jag är väldigt glad för de jag har nu, även om jag saknar de gamla, som Jespa och Homaz. Men folk växer ifrån, antar jag.. Hursomhelst, har det bidragit till att bli ett av de bästa åren för mig. Jag är er evigt tacksam för det här året.

Jag har också rest till Irland, Dublin. Vilket var oerhört underbart, och jag tänker på min tid där väldigt ofta. Jag kände mig normal, för kanske en av de första gångerna. Att folk pratar med en utan att se ned på en, alla är bara där för att ha en rolig kväll. Jag var lugn i min själ, i  mig själv.  Det går inte en dag som jag inte tänker tillbaka till Dublin, och hur jag kände mig där.  Jag fick se ett av de coolaste, största kyrkogårdarna ever. Jag åt middag i en krypta, och lunch på en kyrkogård! Det är inte något jag aldrig kommer glömma. Helt ofattbart bisarrt och underbart!
Jag kommer definitivt åka tillbaka dit igen. Förhoppningsvist tills nästa år.

 

     

Jag har känt nya känslor, både på det goda och onda. Saker jag antagligen aldrig kommer förstå, men också sådant jag lyckats klura mig till.
Hittat nya insikter hos mig själv, samt vuxit mer som person. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna vara så här självsäker. Åtminstone inte om något sagt det till mig för tre år sedan. Det känns skönt att kunna se att man gått framåt som person och inte är samma gamla, även om jag är det också på många sätt.
Jag kommer aldrig ifrån mina egna problem, men jag kan försöka leva med dom på ett positivt sätt. Det är vad jag kan göra, och vad jag gör.
Jag fick jobb på Kiruna Guidetur, vilket vad jag tror var en bra plats att växa som person. Man fick utmana sig själv mot allting man känner sig obekväm med som stressade situationer, lita på sig själv, arbeta hårt, leda andra människor, träffa nya människor och lära sig hur man småpratar. Det där med att småprata är jag inte så bra på än heller, men jag lär mig.
Efter det bytte jag jobb till där jag är nu, på Dahl. Det är en helt ny bransch igen där jag kommer utmanas mycket. Men jag trivs iallafall än så länge. Bra betalt, inte direkt något negativt att säga. Jag saknar bara att prata engelska dagligt, och hålla på med datorer tycker jag också väldigt mycket om, så det saknar jag.. och arbetskamraterna förstås från Kiruna Guidetur.
På det negativa, har jag haft mer än någonsin med hjärtklappningar, stress och många saker som jag inte känner mig bekväm att skriva här. Det har varit tungt, men jag har överlevt. Också en av de bästa sakerna med att man blivit mer mogen är att oavsett hur dåligt det blir så vet man att det kommer bli bättre. Det är något man inte riktigt förstod förra året och åren innan..

 

 

   Jag och Johan firade 3 år. Det är ungefär ett år längre än mitt första förhållande. (jag har ju däremot bara haft två seriösa förhållanden, med det jag har nu inräknat.)

 

Köpte min alldeles egna, första bil.  Gjorde min första tatuering.  Min kusin Louise blev mamma.