.

Vilken tung dag.. helt förbannat slut. Orkar inte le åt nån. Inte vara snäll - inget.

Förklaringen till min trötta kropp lyder;
jag var ca 2-3mm, och jag skojar inte, nära att köra in i en annans bil på parkeringen. Jag körde med jobbets gigantiska minibuss och jag är redan dålig på att parkera, och med en så där stor bil är det bara en tidsfråga innan jag gör något fel. Så ja, jag höll på att krocka. Fick stå en timma ute för att vänta på den andra bilägaren ska komma. När hon väl kom fick hon en chock och trodde jag kört in i henne för det var så pass nära att det såg ut som det. Ja, kanske borde säga att jag inte kunde röra min bil för att jag var i en sån jävligt dålig sits, så det var lika att vänta på den andra ägaren.
När jag sagt då att det är ingen krock än så länge, så körde hon fram sin bil lite grann och jag kunde komma loss.
Hjärtat bankar som en tog. På den där timman jag väntade på henne kunde jag bara tänka på alla pengar jag måste betala om jag tar sönder något och jag spänner hela min kropp för att inte bryta ihop förrän jag vet något mer.
Det hade ju trots allt inte hänt någon olycka. Bara en jävligt sne, oturlig, parkering.

Anyhoo, inga skador någonstans. Men en slutkörd Cindy.. som ska ned till farsan och basta. En ny start imorgon tänkte jag.