Can't shake this aeching feeling, and it's slowly making me insane
Tagit en lång bastu och filosiferat igen. Det kryper i min kropp varje dag. En inre stress jag inte fullt kan förstå, men svaret till varför det finns där vet jag åtminstone.
Hjärtat slår fortare för var dag och säger till mig att något är fel. Fullt medveten om problemet, det är jag, men lösningen har jag inte. Jag vet inte vad jag ska ta mig till för att få slut på mina tankar, på min ångest inuti min kropp.
Om någon bara kunde förstå. Någon som är i samma sits som jag och letar efter samma svar.
Men det verkar inte finnas någon. Och det är upp till mig att lösa det här ensam, som jag alltid gjort, och antagligen alltid kommer göra.
Hjärtat slår fortare för var dag och säger till mig att något är fel. Fullt medveten om problemet, det är jag, men lösningen har jag inte. Jag vet inte vad jag ska ta mig till för att få slut på mina tankar, på min ångest inuti min kropp.
Om någon bara kunde förstå. Någon som är i samma sits som jag och letar efter samma svar.
Men det verkar inte finnas någon. Och det är upp till mig att lösa det här ensam, som jag alltid gjort, och antagligen alltid kommer göra.
Jag fortsätter säga till mig själv;
Nästa år. Där kanske svaret finns.
Nästa år. Där kanske svaret finns.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Sök högskola i Stockholm och plugga det du brinner för. Eftersom du aldrig avslöjat ditt problemet, är det svårt att säga vad du bör göra. Men kan säga såhär, att stanna på samma plats, utan någon personlig utveckling/passion och stressigt jobb kommer inte göra av med tankarna. /Mikey with a P.
Postat av: SPICYHOLIC
Du har nog rätt. När jag kommer från jobbet ska jag ta mig en titt för nån filmskola.
Postat av: Natasha
Oh, Cindy...The most beautiful face I've ever seen.
Trackback
