"I have an existential crisis"

"... But there is only so much hurt a man can take."

 

Såg nyss på The Vampire Diaries och bölade som vanligt.   Så kär.   Så vackert.   En kick i en självinsikt.   Inget jag tänker bjuda på till er läsare. Om jag ens kan säga det högt till någon. Skrev en hel dikt om det, men sen ångrade jag mig. Inte vågar jag lägga upp såna hemligheter. Ni får en annan istället.

Nope. Det får bli nångång i en snedfylla. Oftast då jag råkar berätta mina hemligheter som gör mig till en dålig människa. Men det är ju faktiskt så att desto mindre folk vet, desto mer kan man intala sig själv att det inte är sant från första början.

 

Bring me to a place that is not this,
Keep me away, or better yet; do my lips kiss
Take me from harms way,
No, throw me into the fire
Bring me to a place that is just this,
I seek the darkness out, to feel this bliss
Deeper and deeper I disappear,
I will never reach it and that fills me with fear
Even as it slowly kills me, I long for it, I crave it,
until my heart and body give up,
I will keep on going and never say stop.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0