.

Snart på väg hem från jobbet. Har tusen tankar, både bra & dåliga. Förvirrade och vissa så klara som ens spegelbild. "där i botten av oss själva"... Ja. Där finns svaren. Alltid. Även de vi inte vill se och vi gör allt för att göra oss korkade nog att glömma bort de för en stund. En ynka liten stund.

Det är allt vi begär. Det är allt jag begär. Men jag vet inte hur jag ska orka lyssna på mig längre. Det är för mycket i tankarna. För mycket dimma och för mycket klarhet.
Förstår ni?? Så vi sjunker ned i det vi vet att vi älskar. Trygghet. Tröstar oss en stund med våra avskyvärda sanningar. Men sen då...?