.

Jag tröck på knappen. Place Order. En beställning på ca 1500 svenska riksdaler. Jag känner ångesten i mitt hjärta. Alla jävla tankar "näää... avbryt ordern. do it. do it. näää du vill ha. leave it. leave it."
jävla huvud. SCREW YOU, ME-HEAD!  Det värsta är att jag jämför med vad jag kan göra med pengarna istället som är bättre. Två månaders bensin. Två månaders mat. T_T ... and so it goes on. Men det gör jag om precis allting. En kaffe mocca på stan eller en mycket bättre slöseri av pengarna, en thaimiddag.
Jag måste alltid får ut det mesta av pengarna. Och det är en irriterande egenskap jag har.
Får helt enkelt leva på ingenting i ett par månader. Inget festande (även fast ja inte direkt dricker ofta ändå.) Skadar ju inget om man går ned nått kilo i samma veva liksom. Eller helt enkelt skicka tillbaka om ja inte gillar de. problem solved.. eller åtminstone nått å lugna mig med. >>
Men en sak är ju alltid tröstande. Jag kommer åtminstone se snygg ut i all ångest.

kan inte någon gentleman bara knacka på dörren å säga "hey, jag hörde att du behövde lite pengahjälp. jag begär absolut ingenting tillbaka, jag vill bara göra dig glad." aah.. alla kvinnors dröm scenarion kanske?