.

Jag har panik. Eller, panikångest. Eller nånting. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad, men jag har en känsla i mig som inte stämmer. Tror jag har panik över åldern mest - sen över vad man ska göra med håret. När jag ska kunna flytta från Kiruna. När jag ska uppnå mina mål i livet. När ska jag hinna resa nästa gång.
Vad fan ska man ta sig till. Och tiden går alldelens för snabbt förbi. Helt plötsligt är det nästa vecka och man tänker "vart fan tog förra veckan vägen".
Jävla vuxenliv. Jävla liv. Jävla tid.

Kan inte livet bara gå ut på att alla lever i harmoni och inge stress och arbeten behövs.. JO. Och att det bara är att flytta när man vill och inte behöva stå i en jävla bostadskö i en evighet. Allting är så mycket enklare i filmer.
Man kan inte ens dra ut på äventyr huxflux för man måste ha bokade biljetter, boende and all that shit. Jag ska bli luffare. Om jag blir singel igen, då blir jag fan det. Ska dra till min kära vackra ö nånstans på en exotisk plats och simma med delfiner varje dag. Och bo på stranden i en shaggy shack.