paying your dues to the devil

Jag har precis betalat räkningar för cirka 7000 kronor. Give or take. Jag känner mig tom i själen. Arg. Och inte bara för räkningarna och sinandet av mitt sparkonto som jag egentligen ska resa för. Men aja, pengarna går till att leva. Det går ju bra det också... i smyg.
Jag har lärt mig en läxa dock - att INTE spara räkningarna. Betala dom direkt så känns det inte lika hårt när en sådan summa försvinner så hastigt in till nått konto man inte har nån aning om. Ungefär. Nått sånt. off.


annars - kommer det kanske inte dröja länge innan något jävligt händer. jag känner det på mig. hur det smyger på mig, det där svarta, mörka. just nu vill jag bara försvinna till en strand på en vacker magisk ö där ingen vet vem jag är.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0