it's coming to an end and a new beginning
Jag har varit oerhört tyst här på bloggen. Och jag har ingen aning om varför. Helt ärligt så tror jag att den största anledningen är att jag knappt sitter på en dator längre, och orkar inte skriva långa inlägg på mobilen med det oerhört irriterande autocorrect.
Hursomhelst;
Nästa vecka börjar jag min sista vecka på ICEHOTEL. Jag har haft ett konstant jobb sedan förra året vid Juni tills nu. (dock inte allt på ICEHOTEL.) Det känns lite konstigt att plötsligt bli arbetslös igen. Det har som gått så smort med jobb och tjäna pengar, men nu plötsligt måste man bli extra sparsam igen.
Inom två veckor ungefär, så åker jag även till Karibien på en tio dagars kryssning för min pappas 50års present. Ja, inte direkt hur jag och Johan brukar resa, men det ska bli skönt att inte behöva leta boende varje kväll. Att veta vart man ska sova och ha ett klart schema om vad som ska ske. (även om jag älskar att inte veta allting när jag reser..) Men mest av allt längtar jag till värmen! Vattnet! Resa! Det ska bli väldigt spännande.
Sedan till hösten så har jag bokat en resa till Italien med min mamma till hennes 50års present. Det ser jag också väldigt mycket fram emot! Jag har saknat lite mer historia i de städer som jag rest till hittills. Alla städer i USA ser ju likadana ut. Betong, betong och mer betong. Men en stad i Europa är ju lite mer byggt som på random. Snirkliga vägar, stora och små, trä och sten, gamla byggnader.. ja det ska bli intressant att uppleva helt enkelt.
Sedan så börjar jag se fram emot min födelsedag. Inte heller något jag brukar göra. Men jag försöker se min födelsedag helt enkelt som att fira att jag har födits (obviously) och att jag överlevt än så länge. Det är inte alla som kan säga det ,ändå.. så det känns som att det är en skymf mot de som dött om jag gnäller att jag blir gammal.
- även om säkert alla känner ångest för ålderdomen egentligen.
Övrigt i livet så mår jag faktiskt bra. Jag har inte haft lika många instabila perioder som forna år, och det känns som att jag kommer nånstans med mitt hela "analysera mig själv, lär, och väx". Det tar år av träning, men nu kan man verkligen se skillnad på den jag är idag, och vem jag var för 10 år sedan. Eller rentav bara 3 år sedan.
Nu ska jag gå och göra en smoothie, och vänta in kvällens planer. eyy
egobilder från igår, och de andra två är från pappas 50års fest. Jag har som fastnat i att locka håret så där, men jag älskar det. På vardagar så går jag som vilken schmuck som helst i mitt utseende känns det som. Så när jag väl ska gå ut, då vill jag göra det på riktigt. Det innebär fancy-Cindy. :D