the inevitable truth of change and regrets

Jepp, helgen är snart över... misären kan komma tillbaka nu.
 
Har diskat, dammsugat, skurat och städat i lägenheten. Nu kan jag lugna ned mig lite. Musik, sång, snart kaffe. Ska nog också skriva lite i min dagbok for once. Skriver inte där lika ofta numera.
Jag är rädd för att visa mina kort som folk antagligen redan listat ut - och ibland känns det som att jag inte ens kan skriva något för mig själv. Lite sjukt känns det.. kan inte ens skriva ned mina tankar för det gör det för verkligt. För ärligt. För.. mycket på spel. Nåväl, ett par ord måste jag få ur mig.
 
Paranormal Activity4 var man som sagt och såg igår.
Jag var livrädd som vanligt, på 4e raden. Praktiskt sett längst fram. Handlingen måste jag erkänna, saknade alldelens för många svar och gav bara mer frågor. Jag trodde man skulle få avslut på alla filmer i denna, men det gav bara en öppning för ännu en film. Läste på IMDB och försökte se om man kunde få lite mer svar, men icke. Men - den gjorde det den skulle. Den skrämde livet ur mig.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0