Long story short; I rock

Kom precis hem. Hem där jag inte var ensam. Musik hördes i högtalarna och Johan var hemma. En väldigt konstig känsla då jag precis hade vant mig vid att vara ensam. Friheten. Första tanken jag hade när jag kom hem var "VEM ÄR HÄR?!" Sen ba ah justja. Johan är ju tillbaka. Visserligen är det fritt nu också, men på ett helt annat sätt. Dont get me wrong, jag älskar att han är tillbaka. Men Weird var det, haha. Man får vänja om sig igen tills han åker tillbaka till el stockholmo. Men en sak, är att jag är stolt över mig själv att jag blivit så pass stark att jag inte har desto större problem att vara ensam. Skönt som fan faktiskt för att vara helt ärlig. Lyssna radio på morgonen. Alltid ha det relativt fint och inget bråk om disk eller städa. Dansa när man vill. Jag njöt av ensamheten, men ändå hänga med polare. Det här kanske låter som det enklaste och mest basiska egenskapen en människa kan ha, men jag har haft det klurigt i mitt liv. Long story short; I rock.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0