"The cruelest dream, reality!"

Det har varit ovanligt tyst i mitt huvud, och ändå så oerhört mycket oljud.
Anledningen till tystnad på bloggen - och lite bakis på det.
 
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Jag mår perfekt. Och jag mår väldigt dåligt. Japp.
Nåväl, jag ska kila å dra en fika hos kusinen som fyller år idag. Vi börjar alla bli så gamla. Vad fan hände?
Hursomhelst, när jag körde bil idag på jobbet kom den här gamla låten på radio. Jag älskade den här låten. Och nu mindes jag varför.
 Ser ju om jag kanske kan kläcka ur mig lite ord senare.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0