Midnight blues



Jag ligger i sängen.
Det borde kännas enkelt, men det är det inte. Bara av att jag ligger ned under ett tryggt täcke, känner jag ångesten knacka på min rygg. Mer omväldigande tankar, samma hemska uppenbarelser som får mig att tappa livslusten.
Varje natt. Numera åtminstone.
Vad gör en människa när de inser att deras 'gud' inte existerar? Jag försöker skydda mina tankar av det sista hoppet som finns kvar.
Även om alla svar ligger där i botten inom mig..
En tatuering kanske kan hjälpa. Ett steg till för att bli människan jag vill vara, eller så blir det värre.
Ah.. Jag önskar att jag var en dum blondin. Jävlar så mycket lättare allt skulle vara då.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0